Måste vara ärliga med er, många tror på verkligen att jag dricker (alkohol) men det gör jag faktiskt inte. Men ni ska få höra här varför jag inte dricker, för cirka 3år sen snart fick jag alkoholförgiftning och hamnade på sjukhuset, var den värsta dagen i mitt liv, sprutor hit och dit, oro, gråt och skit. Dom timmarna jag fick ligga där död var faktiskt det värsta med det hela, fick typ psykos och ville dra därifrån, men gick inte så bra med alla sladdar och sånt, ni som fått råkat ut för detta vet ju såklart. Iallafall, sen dess så har jag bara små druckit, men varje gång så mår jag fett dåligt, förstår inte varför. Förut kunde jag dricka hur mycket som helst utan att må dåligt, få dåligt samvete och skit, men nu är det helt fuck'up. Visst, har smakat lite då och då, men inte så att jag blir lullig och full, förstår ni? Faktiskt är det inte så kul och vara onykter, det är nog mest jobbigast att vara bara bakis dagen efter, vilket jag HATADE då. Kommer ihåg alla blickar jag fick när mina vänner fick höra att jag "slutat" dricka, ingen stöttade, bara blev sura för att dom saknade den "gamla azzé" Men ärligt talat så bryr jag mig inte, jag har ett liv jag vill ta vara på och så när man ska ut på krogen så är det alltid någon som ska klaga på att jag kommer dit nykter, dom förstår inte hur man kan tycka det är roligt att vara nykter på krogen. Personligen så far jag inte dit för att fortsätta dricka, utan för att dansa och träffa lite folk, thats all och så finns det äckliga människor som inte visar någon respekt alls och står och kladdar på en när man står där och dansar, sånna som dom äcklar mig totalt och faktiskt så är det inte så gott med alkohol, förutom en jag skulle kunna gifta mig med "baylies" hahaha, fett gott.